Efter lite hektiskt schema med extrapass på intensiven är jag nu åter på banan igen något tröttare än normalt.

Tänkte börja med att berätta att jag var jättestolt över Tristan i lördags på valpträffen. Han pep ytterst lite och klarade faktiskt av att få leka lite med syskonen för att sedan vila. Det var en glad överraskning för jag hade förväntat mig en härlig serenad med öronbedövande tjut och svårigheter att koppla av.

Kanske törs man dra slutsatsen att vi är på god väg att få aussiemonstrets frustrationspip under kontroll, jag har ju blivit glatt överraskad av icke-pip ett flertal gånger nu...

Tristans träning har tyvärr blivit lidande i värmen, varken han eller jag har någon större ork att engagera oss, men idag tog vi oss i kragen för ett snabbpass på innergården.

Innan jag skriver hur det gick ska jag bara berätta om en granne vi har som bor på nedre botten och som har en liten uteplats med grind ut till innergården. Denna granne har en liten papillon/phalene? som hon låter springa in och ut som den vill, förstås utan att hålla koll. Denna hund skäller på allt och alla och jagar folk om dem går förbi utanför, inklusive barn. Att grannarna tolererar detta kan jag inte förstå, jag är övertygad att om det var Tristan som fick göra så hade vi varit polisanmälda för länge sedan.

Hunden har förstås skällt ut mig och Tristan många gånger men den är alldeles för feg för att våga sig ända fram. Kvinnan har aldrig koppel på hunden och går riktigt illa ingen bra kombination hos någon som tycker att det är helt ok att hunden springer vind för våg.

Iaf, när vi skulle köra lite moment såg jag att grinden till grannen var öppen men hunden syntes inte till. För säkerhets skull höll jag Tristan nära mig till en början men den lilla hunden dök inte upp så jag tänkte att lite inkallningar kunde vi allt träna på. När jag lämnat Tristan och vänder mig om på 30 m så vad kommer springande och skällandes om inte den lilla hunden. Jag tänker att nu kommer Tristan springa fram till den där och så kommer det bli massa tjafs, men mitt underbara monster sitter kvar så jag kan gå tillbaka till honom i lugn takt. Tänk han kan han med!

Utnyttjade störningen och passade på att träna platsliggning trots otroligt störig hund vilket gick jättebra.