Ännu en helg på landet blev det, tyvärr bjöds det inte på lika fint väder som förra veckan men vi klagar inte. Dessutom så kunde vi elda lite i vedspisen till kvällen och då stiger mysfaktorn rejält!

Milo har varit ganska hängig under veckan och inte riktigt varit sitt vanliga livfulla jag. Han har även varit rätt gnällig och tom vaknat under nätten och gnytt. Misstänker starkt att de hängt ihop med tandbytet för även om han pipigt för allt och inget så har munnen varit väldigt känslig och han har sett ganska svullen ut när man tittat kring tandraden. Nu har iaf framtänderna kommit upp och Milo börjar kännas piggare igen så det är skönt. Det är inte lätt att vara liten och ynklig, tycker Milo.

Tristan har fått påbörja sin slalominlärning... Det har väl gått ganska bra tror jag och han verkar tycka att det är roligt. Annars är jag väldigt tränings- och tävlingssugen just nu. Hade egentligen tänkt pausa med lkl 1 och satsa på appellen istället men nu får vi se hur det blir med det, många månader kvar till lämpliga appelltävlingar...

Har även insett att en till bil i familjen vore att föredra. Jag jobbar natt under sommaren vilket betyder många dagtimmar tillgängliga för hundträning MEN jag kommer ingenstans. Johan behöver bilen i jobbet (som för övrigt är kvar på verkstaden) och här sitter jag utan... Frustrerande!

Tranorna flyger förbi

Frasse flyger fram i blåbärsriset

Tristan föredrar "fästingparadiset"

Högt gräs är verkligen en höjdare att springa i

Hittade årets första smultron, medan hundarna hittade något annat...

...Lyckliga fyrbenta, mindre lycklig matte

Frasse har blivit vattenhund på senare år och hoppar i de flesta "pölar" han hittar

Igår träffade vi Maria och Cash en stund för lite bus och sällskap och "lilla" Cash visade sig vara den enda som fastnade på linsen.

Duktiga Tjabo!

Igår styrde vi kosan ut mot Värmdö där Malin och Tjabo skulle debutera i lydnadsettan och vilken debut det blev! De vann hela klassen med sina välförtjänta 180 poäng! STORT GRATTIS från oss!

Fläckarna fick följa med och eftersom vädret faktiskt tillät hund i bil fick Tristan sitta kvar och Milo en chans att upptäcka en tävlingsplats på egen hand. Milo tog det mesta med ro, han buffade lite i början men efter en tillsägelse så var det bra med det. Milo hittade en kompis i en liten staffevalp som han fick busa med och hade inga problem att lägga sig och ta det lugnt när vi sa att det var slutbusat. Lillfläcken skötte sig helt enkelt exemplariskt.

Något vi börjat hårdträna är uppbindning då detta är något som Milo inte gillar. Tristan hade ganska lätt för att lära sig ta det lugnt när han blev uppbunden och till min glada förvåning även accepterar att lugnt ligga och titta när Milo får träna och leka, men inte lilfläcken inte... För mig känns det viktigt att den andra hunden ska kunna ta det lugnt när den andra tränas så det är bara att kämpa på.

Sugarwind's utmaningen är tillbaka efter några veckors vila och denna gång ska vi sätta upp mål för inlärning av valfri grej och redovisa om en vecka. Klurigt tycker jag, då ju mer jag funderar desto mer finns det att välja på. Efter lite velande har jag iaf bestämt mig, vi ska i veckan ta tag i stanna kvar träningen som är ganska obefintlig i dagsläget. Så vårt mål för veckan: Milo ska kunna sitta kvar medan jag går ett varv runt honom på någon meters avstånd.

Milo... Denna lilla vilde. Han är verkligen en riktigt rolig hund att att ha och göra med, så cool och obekymrad på något sätt och riktigt full i fan. Jag är så glad att han fick flytta hem till oss!

En riktig utbrytarkung är han också, lillfläcken. Inget stoppar honom, pressar man bara tillräckligt mycket och länge så kommer man igenom... Blir smått tokig på honom när det gäller det faktiskt.

Idag fick Milo spendera lite tid med Annas Jacob medan jag, Anna och resten av grabbarna tog en långpromenad. Milo hade snällt hjälpt Jacob att sortera strumpor i tvättstugan så nu är han nog mer än välkommen tillbaka...! Passade också på att testa vår utställningsträning med en annan person för första gången och nog verkar poletten ha trillat ner då Milo stod hur stilla som helst medan Anna kollade tänder, klappade och kände. Duktig lillfläck!

Efter en tung vecka med avslutande tenta på fredagen beslutade vi oss för att åka ner till lugnet och landet. Dock hade vi ett litet transport problem iom att vår bil numer flyttat till verkstaden pga av en liten incident. En oförsiktig man i en parkerad bil längs med vägen smällde upp sin dörr utan att se sig för och såklart träffade den vår bil så illa att lite grejer i motorn gick sönder... Lyckades även få en lång fin rispa i lacken längs hela sidan... Johans jobb var iaf snälla och lånade ut en pick-up till oss så det var bara att klämma ihop packning och tre hundar och åka.

På vägen ner stannade vi till i Gnesta och träffade Maria och Cash för lite bus. Min kamera blev kvar i bilen så jag jag hoppas Maria lyckades fånga vildingarna med sin!

Väl nere spred sig lugnet i själen och vi har njutit av vädret för fullt. Tristan, Milo och Frasse har levt livet med bus, spårträning och sömn i det fria. Tristan har gått riktigt bra i sina spår i helgen och Milo verkar nu ha förstått tjusningen med det hela för han vill inte sluta spåra när han väl hittat sin belöning. Det kan ju finnas mer! Roligt!

Årets första bad blev det också. Tristan och Frasse kastade sig ut i vattnet medan Milo funderade lite i vattenbrynet. jag hade väl inte trott att han skulle simma men vips så var lillfläcken ute med de stora killarna!

Bjuder idag på bilder från årets första badäventyr:

Killarna känner lite försiktigt på vattnet...

Med siktet på det stora blå!

Ska jag verkligen...?

Lugnt och fint

Äckligt att vara blöt tyckte Milo

Kamoflage?

Inte lätt att simma med massa skägg...!

Älgkalven Milo

Söt är han iaf!

Ren och fin

Milo Långben... 

Det är tur att man har fläckarna som ger en välbehövliga pauser mitt i all ångest men lite huvudvärk lyckas de genera också. Eller iaf den lilla... Djävulstyg i massor när matte försöker koncentrara sig!

Kände mig instängd från det fina vädret idag så jag packade lilla ryggsäcken och tog aussiemonstren i handen och gick på pluggutflyckt. Bra träning för fläckarna att ta det lugnt bland folk, hundar och bilar medan jag fick sol och pluggtid. Efter en stund kör en polisbil av vägen och upp på gångvägen och stannar, jag var inte ensam på gräsplätten så många nyfikna blickar vändes åt polishållet. Poliserna kliver ur bilen och börjar gå, mot mig! Jag hann bli lite nervös och undra vad jag gjort nu innan jag såg att det var vår granne från inunder, lättnad!

Grannen är barnsligt förtjust i Milo och ville visa sin kollega hundarna. Det är tur att Milo charmat grannen för vi låter nog en del speciellt när fläckarna börjar busa på parketten... Grannen har ju kommit med frågan om hur vår parkett mår... Tålig är han iaf och det är skönt att ha en dialog som fungerar utifall att.

Upptäckte idag att Milo slagit av en hörntand och medan jag pillade lite på tänderna märkte jag också att framtänderna i underkäken är lösa, så nu är väl tandbytartiden runt hörnet och så kanske även svaret på vad det ska bli av dessa underliga öron...?!

Kullsyskonens öron har rört mycket på sig men att ett öra bara skulle försvinna?!

Jag har tenta på fredag vilket betyder att jag mer eller mindre går i ide under veckan. Är som vanligt riktigt stressad men med lite disciplin så ska det väl gå...

I helgen var jag och fläckarna ensamma, då Johan åkte ner till Habo. En hel del skogstid har det blivit. Båda grabbarna har fått spåra med varierad framgång. Storfläcken krånglade en del på lördagen men spårade kanonfint på söndagen och lillfläcken spårade ganska bra båda dagarna.

Lite människonöje hann jag också med när Malin och jag var på RAW comedy club på lördagskvällen. Henrik Schyffert är ju bara för rolig!

Var även publik när Choice gjorde sitt MH under helgen vilket hon gjorde med bravur. Camilla kan inte vara annat än nöjd!!! Grattis!

Har nu också fått tummen ur och anmält Milo till rasspecialen så nu är det bara att fortsätta träna på att stå still... Puh!

...är temat här hemma just nu. Det finns vissa likheter mellan vad som utspelar sig i vårt vardagsrum och vad man kan se mellan skurkar och sheriffer i gamla västernfilmer. Den stora skillnaden är att sheriffen i detta fall spelas av Milo och istället för pistol är han beväpnad med vassa tänder som han riktar mot benen på en oskyldig Tristan och på så vis får honom att dansa... Ser faktiskt ganska komiskt ut! Lillfläcken har även andra lite fula idéer för sig som att tex gå förbi Tristan medan han ligger och vilar och helt sonika bita honom i benet... Tristan har det faktiskt inte så lätt alla gånger!

Lillfläcken har även kommit igång med växandet på höjden nu. Helt plötsligt bodde här en liten ranglig bakhög pojkspoling istället för en liten tunna på små korta ben. Vägde honom i söndags och då visade vågen på ganska precis 8 kg.