Kärt barn har många namn och Milo har blivit tilldelad ännu ett. Napoleon. Han kommer i en liten förpackning men tycks lida av storhetsvansinne. Kan allt själv och är väldigt stursk och kaxig. Det finns inget i denna värld som han inte klarar, enligt Milo själv...!

Något Sanna lyckats undanhålla vid våra besök är att Milo egentligen är en mördarhund. Han bits som en tok och idag lyckades han även med blodvite så nu lär han väl aldrig sluta?! Jag får väl skylla mig själv som låg på golvet och busa med honom när jag vet att han alltid springer med munnen öppen redo att hugga vadän kommer i hans väg och idag blev det mitt ögonlock! En lång fin och djup reva blev det, med mycket blod förstås. Johan är irriterad på mig för att jag tejpar ihop det hela själv istället för att åka in och sy ihop det. Men så är det, jag är bra på att rekommendera vård åt andra men inte åt mig själv.

Som "belöning" för sitt tilltag fick Milo träffa brorsan Cash en snabbis. De kör verkligen järnet när det träffas och oj vad det låter! Milo har även visat att han kan bli riktigt arg, funderar över om man inte kan hitta Cerberus (den trehövdade hunden som vaktade ingången till dödsriket i den grekiska mytologin) i stamtavlan?!

Fina brorsorna

Relationen mellan Tristan och Milo växer, så härligt att se

Imorgon är tanken att det ska bli en sväng till skogen för lite spårträning och socialt umgänge med aussiegänget. Kanske ska Milo få testa på ett litet spår...