Min mobil har badat i vatten och sagt tack och hej för sig. Förutom att det svider att behöva köpa en ny så var överraskningen att jag inte sparat mina nummer på SIM-kortet inte världens roligaste heller. Så om ni tycker att det är konstigt att jag inte hört av mig beror det på att jag helt enkelt inte har numret kvar...

Glad nyhet är att vi äntligen fått välja tapeter och golv till renoveringen. Det ska bli så skönt att få omgjort utan att behöva lyfta ett finger själv!

Annars är planen att ställa upp på träningstävlingen (cupen) 21/11 och vi ligger i hårdträning för att kunna peta ner Malin och Moa från förstaplatsen (som om det kommer gå...!).

Såg även att Vällingby BK ska ha en träningstävling 2/12, är det någon som vill följa med?

Lite oplanerat fick Frasse komma på besök idag och då jag bestämt träningsträff med Anna och grabbarna fick han lov att följa med. Någon bra idé vet jag inte om jag tycker det var, han satt och skällde och tjöt när Tristan skulle tränas och monstret blev märkbart störd av gammelgubben och så även jag. Jag tror även att han förstörde lite för Annas pojkar...

Tanken var att Anna skulle kommendera oss genom ettan för en liten statuskoll inför ev start i Österåker men fokus fanns inte riktigt där och det blev väl inget vidare. Efter mycket diskusioner beslutade jag att det skulle bli tävling i Österåker om inte annat så för att se vad vi behöver träna på under vintern, men nu när jag sitter här i soffan börjar jag vela igen.

Då det känns lite tungt just nu och att tävlingarna dessutom är mitt i en tentaperiod gör att jag undrar om det är så smart att lägga ytterliggare stress på mig själv som jag faktiskt inte behöver ha... För även om jag intalar mig själv att tävlingen är en statuskoll så känner jag mig själv, jag har prestationångest så det sprutar ur öronen...

Jag avslutar med att berätta att Tristans bror Jetson har gjort MH med 1:a på skotten, roligt!

Malin lyckades hålla nerverna i styr och poängen rullade in och dem skrapade ihop hela 176 poäng. Under prisutdelningen kastade Malin långa blickar mot prisbordet "Var är rosetterna?" men dem var tillsynes icke-existerande. Efter prisutdelningen kom en något 'stressad funktionär fram med LP rosetten och Malin kunde andas ut. Äntligen en rosett att hänga på väggen!

  

Även Linda och Lizzy hade tävlingsnerver att hålla i styr. Deras debut i lkl 1 började riktigt fint men när linförigheten gick över apporterna på plan tyckte Lizzy att dem var betydligt mer spännande. Efter lite fixering vid apporterna kom dem igen och avslutade med fina poäng, nästa gång så!

Efter allt tävlande och bitande på naglarna fick de fyrbenta springa av sig i skogen. Tristan satsade på damerna medan Tjabo alias polisen höll koll så att allt gick rätt till.

Innan vi åkte hem blev det några uppletande skick för monstret. Det blev några lugna vändor då han redan var ursprungen men han jobbade på fint och hittade alla sakerna. Duktiga Tristan!

Väl hemma kände sig Johan hurtig och tyckte att vi skulle ut och springa, men jag tyckte annat. Efter lite blånekanden från min sida fick han nöja sig med sällskapet från den fläckiga som tydligen kunde springa riktigt bra när den värsta energin redan var borta.

Som vanligt är jag tävlingssugen efter en dag som hejaklack och Österåker är återigen ett alternativ...

Det har varit dåligt med uppdateringar den här veckan. Varken tid eller mental ork har räckt till och på hundfronten har det varit rätt så stilla.

Idag nöjde vi oss med en långpromenad i skogen med bus för Tristan, Moa och Tjabo. Leriga diken plöjdes av grabbarna medan Moa ställde sig på en sten och såg allmänt äcklad ut. Blöta och trötta är dem nu iaf när dem ligger här vid mina och Johans fötter. Det är mysigt med många hundar hemma men tyvärr kommer Malin och Robin om en liten stund och hämtar hem de sina.

Imorgon blir det en sväng förbi Sthlmsavd där vi tänkt heja fram Malin och Moa till deras LP 1 och Linda och Lizzy till deras förstapris.

Glada nyheter är att Annas Doc är friröntgad, grattis! Nu är det bara vi som ska ta tjuren vi hornen och beställa en röntgentid till monstret.

var något decimerad igår men med lite pepp kom jag, Anna och alla grabbarna iväg till klubben för lite träning i höstmörkret. Träningsmotivationen tycks vara sviktande hos alla ordinarie klubbtränanade hundmänniskor, från sensommarens smockfulla appellplaner till höstens tomma... Man behöver iaf inte tänka på hur långt man törs kasta bollen för att inte störa.

Anna hjälpte till med kommendering in på plan. Testade först en gång utan fotgående, jag inbillar mig att jag sparar på Tristans fotmotivation om han får gå fritt in på plan men på bekostnad av fokus förstås. Andra gången blev det fot in och föga överraskande var det andra gången som kändes bättre. Det är väl bara att gilla läget, det finns inga genvägar, och fortsätta jobba på motivationen.

Vad gäller fotgåendet tycker jag att vi gjorde stora framsteg ett tag men har nu återigen stagnerat, jag behöver inspiration för att komma vidare... Igår nöjde vi oss med "hitta postionen" träning villket monstret faktiskt tycker är rätt roligt. Den går ut på att jag fular runt på planen och så fort jag säger fot så gäller det för monstret att hitta positionen så fort som möjligt från olika vinklar, gick rätt så bra.

Annars blev det lite snabba lägganden om man nu kan kalla dem för det. Det går lite fortare nu men dem är ju inte så där jätte snabba som jag skulle önska...  Och lite stadga i hopp-stå.

Tvingade Anna att testa min nya tandvisningsmetod där Tristan har fått lära sig att trycka nosen mot en kupad hand. Det var första gången vi provade på en annan person och jag tror att ett litet ljus gick upp efter en stund. Han tröck väl inte lika bra i handen på Anna som på mig, men huvudsaken är att han sitter stilla.

Det är tur att man är flera som tränar hund, det är alltid någon som får en att ta sig ut genom dörren i mörkret och kylan!

Morgonens promenad blev i Ursvik där vi förutom lite filosoferande även tränade lite uppletande. Tristan verkligen älskar uppletande och har svårt att behärska sig innan han får klartecken att leta. När han får ok så är det jetmotor som startar i baken på honom, helt galen!

I en ruta på 50x10 m ligger detta lilla lilla fågelben kamouflerat bland löven, helt sjukt att monstret hittar det!

Kändes skönt att aktivera hunden ordentligt redan på morgonen för sedan har dagen gått åt till att städa och fixa här hemma. Har tom pluggat lite!

Nu ska jag snart en sväng förbi mamsen och äta middag innan jag hämtar Johan som kommer hem ikväll.

Hittade några bilder på Tristan och moster Moa, dem är rätt söta tillsammans ändå:

Vadå? Vi vilar bara... Vi lovar!

Släkten är värst...

Ska jag berätta en hemlighet?!

Nu ska vi se... Igår var en rätt så lugn dag. På morgonpromenaden sprang jag på Anna med pojkarna och Choice. Tristan blev som vanligt helt tokig när den lilla svarta är med och det tog en stund innan han taggade ner och promenera utan att kasta sig mot henne. Jag står som ett frågetecken när det gäller monstrets fascination för Choice, hon är värre än en annan tik i höglöp!

På kvällen när jag egentligen tänkte bädda ner mig och njuta av min ensamhet i soffan blev jag iväglockad till Malin och Robin. Robin lagade god mat till oss (det du Johan!) och Tristan fick lövbiff av Malin, så vi var båda väldigt nöjda!

Idag stod det hundträningen på schemat. Vi packade bilen och gav oss iväg till det så kallade "nya stället" där vi mötte upp Anna och Camilla. Camilla lade ett spår till Tristan på 500-600 m med 5 pinnar och jag är så himla nöjd. Tristan hade ett helt underbart tempo (inga brännsår i handflatorna!) och jobbade ordentligt i nästan varje steg. Spåret hade en hel del terrängbyten som jag tyckte monstret klarade väldigt bra och trots att han missade 2/5 pinnar är jag verkligen supernöjd. Mot slutet blev han märkbart trött men kämpade på in i det sista, fina fina monster. Man är ju lite dum på det sättet, istället för att tänka "det var länge sedan han spårade så nu tar vi det lite lugnt" så blir det "det var länge sedan han spårade så nu ska han få något ordentligt"...

Roligt var att alla hundarna spårade bra så stämningen var på topp när vi begav oss till Sthlmsavd för lite lydnadsträningen med Malin och Vanessa som redan var på plats. Jag vet inte om spåret gjorde susen men Tristan var kanonduktig i träningspauserna, han låg lugnt på sin plats utan pip trots att Choice var med. Jag hade tom laddat vattensprutan i ett försök till att stävja pipet men den förblev nästintill oanvänd.

Tristan var trött på lydnadsplanen och istället för att köra igenom lydnadsettan som jag tänkt blev det bara lite småpill istället. Vi avslutade med en platsliggning där monstret fick ligga bredvid Choice och hör och häpna men även detta fungerade. Han bytte skinka lite då och då och nosade litegrann men han visade inget nämnvärt intresse för Choice, dessutom var det två schäfrar som lekte i närheten så störning fanns det gott om.

En riktig lyckad dag med andra ord!

Idag åkte Johan till Habo och kvar i stan är nu bara jag och Tristan. Planen är att jag ska hinna plugga massor i helgen så det är bara att plocka fram disciplinen. Hundträning ska det förstås också bli, vi verkar vara ett riktigt träningssuget gäng som ska nyttja helgens ljusa timmar i skogen.

Efter att Johan åkt tog jag och monstret en promenad i Hagaparken med Anna och pojkarna. Skönt med lite sällskap!

Annars har det varit skönhetsvård på schemat ikväll. Klippta klor och ett bad, så nu är kokos och vanilj Tristan tillbaka. I ett tafatt försök att bli av med all lös päls har jag borstat och borstat men det tycks ha varit förgäves, det är konstigt att håret aldrig tar slut. Man kan ju tycka att dem borde bli nakna förr eller senare... Hittade för övrigt ett till sår framför örat som jag missat när jag letade krigsskador tidigare i veckan...

Återvinner en gammal bild som visar vad monstret tycker om att duscha: