Jag har blivit attackerad av ett elakt förkylningsvirus. Huvudet är mos och kroppen är öm men det stoppade mig inte att ta mig till klubben för måndagsträning. De fick bli spårträning som komplement till lydnaden då jag kände att jag inte orkade engagera mig ordentligt i lydnaden. Vilket fläckarna inte blev ledsna över.

Milo fick först träna lite passivitet vid sidan av planen, vilket gick bra efter lite protest. "Är man en stjärna ska man ju vara i centrum, alla älskar mig" tycks Milo tänka. Därefter fick Milo ett 20 m rakt spår med leksak i slutet. Idag törs jag faktiskt säga att lillfläcken spårade på riktigt. Vi passerade spåret och Milo vek av direkt, han spårade fint och det syntes tydligt hur han sökte sig tillbaka till spårkärnan när han kom av. Garnbollen i slutet var en riktig skatt så jag tror "arbetet" var värt besväret i Milos ögon! Roligt!

Tristan fick köra hoppet, framförgående och platsliggning och igår var han sitt gamla vanliga jag igen, skönt! Han låg bra och tryggt på platsen och peppad i träningen. Spårmässigt fick han fick två 300 m spår. Vid påsläppet på det första spåret drar han för mig medan jag håller på att sätta på mig handskarna och jag får kuta som en tok för att få fatt i linan. Inte optimalt för förkylda mig, då det kändes som att min kropp ville säga tack och hej nu dör jag efter den spurten... Båda spåren gick väl bra egentligen, han tog sig fram och hittade alla pinnarna som jag försökt gömma lite, men det var lite för mycket hafs och slarv för min smak. Han var helt enkelt lite för speedad i spåret.

Var också duktig och anmälde mig till aussielägret så nu är det bara att hoppas att jag kommit med i den grupp jag vill!