Även om blogginläggen lyser med sin frånvaro så ligger vi inte på latsidan. Vi leker, tränar, myser och för Milos del växer. Hela 5 månader har den lilla galna hunden hunnit bli och från att ha varit en liten liten ulltuss börjar han bli riktigt stor nu. Han växer fortfarande ganska jämt och fint och kanske kanske finns det hopp om att han växer i sina stora tänder...!

3 månader har alltså lillfläcken nu bott hos oss och om jag tidigare tyckt att Tristan är lite tokig så är Milo skvatt galen. Det finns ingen hejd på honom och det är svårt att inte skratta åt hans framfart, för han har ändå en viss charm när han ställer till djävulskap...!

I helgen ville inte vädret visa sig från sin bästa sida så jag och Johan tog tillfället i akt att fixa lite hemma och nu äntligen börjar vår lägenhet se ut som det hem vi vill ha. Glad är jag!

För Tristans del borde jag egentligen nöta på framförgåendet då jag anmält oss till appellen framöver men pga värmen så har han fått vila lite och istället har vi gått tillbaka till lite grundträning som blev så uppenbart att jag slarvat med efter att ha läst några sidor ur "Från valp till stjärna". Skäms gör jag, så nu gör vi om och gör rätt.

Milo ska nog få springa vänstervarv någon gång till innan han blir alltför gänglig, där får man till skillnad från lydnanden iaf rosetter (förhoppningsvis)! Annars jobbar vi mycket med att hitta rätt attityd i lek och träning då Milo gärna gasar på lite väl mycket ibland. Ett riktigt STORT framsteg vi gjort är uppbindningsträningen där vi nu äntligen kommit så långt att Milo allt som oftast sitter tyst trots att Tristan busar och leker!