Sega dagar både för människor och hundar råder här. Tristan är utslagen större delen av dagarna och jag kan inte påstå att jag är fylld av energi heller, det är bara den lilla duracellkaninen vid namn Milo som orkar hålla en hastighet av 220 km/h trots värmen. Värmen och solen är mig mycket välkommen speciellt om jag har möjlighet att varva med bad men när man försöker sova mitt på dagen i ett sovrom i söderläge är det mindre roligt...

Vi försöker oss på lite hundträning framåt kvällarna men Tristan orkar inte mycket, tycker riktigt synd om honom faktiskt.

I fredags åkte vi till Järvafältet för att spåra med Anna och grabbarna. Tristan hade stora problem med sitt spår och kändes trött enligt Johan som gick med honom. Milo däremot som fick ett jaktspår blev tokgasad och spårade som en liten missil, han klarade tom en 90 graders vinkel perfekt. Tänk att en sådan liten plutt kan kännas så spårsäker?! För första gången på evigheter körde vi även lite uppletande, Tristan var seg och gick med alldeles för låg nos. Milo som fick testa uppletande för första gången for ut plockade saken och sprang dessutom in med grejen, dock inte till mig... Ett svalkande dopp i Översjön blev det förstås också för fläckarna.

Igår bar det iväg till Kaananbadet med Johan, Anna och alla hundar. En riktig slappardag på stranden med sol och bad! Härligt!

Fina Milo snart 5 mån, inte så valpsöt längre...